178 filig Autobahn

Det rör sig så mycket/många tankar i mitt huvud, och med många av tankarna tänker jag -Det vill jag skriva om...

Men tanken försvinner i samma stund, för det dyker upp en ny.. Inte sagt att den första tanken "försvinner".. Den finns kvar, och när detta sker om och om igen hela tiden under en dag, så kan ni ju föreställa er hur mycket tankar som rör sig samtidigt sida vid sida i mitt huvud.

Det kan vara allt från något jag ser ute på stan, läser på fb, ser på tv, hör i kön, läser i tidning eller tankar som ploppar upp i hjärnan från hjärnan själv eller från ingenstans.

Få ner det i ord som bilder en mening till en förståelig text, känns som "ingen ide att ens försöka". Skulle bli allt om ingenting, mycket om lite i helt skilda kategorier.

Vad detta beror på ? Vet inte, funderar inte så mycket på det.. Blir så ibland.. Kanske är det min hjärna som börjar få vårkänslor och vill hinna med allt. Mest troligt är, att det är min adhd sekreterare i hjärnan som bara tagit lite ledigt.

Men jag störs inte jättemycket av det. Så länge det är många generella tankar och de personliga tankarna håller sig positiva, så nemas problemas.

Var i klubbstugan i söndags och såg SM-finalen.. Visste inte vilket lag jag skulle heja på. Men gubbarna där kan man alltid lita på. Sandviken gör två snabba mål och det är helt tyst.. Vi heja alltså på Västerås.

Strax innan första halvlek är slut inser jag att jag sitter och gungar så kraftigt med mina ben att stolen nästan hoppar... Så ni förstår, det där med att sitta still har ingenting med uttråkning att göra, även om matchen just då inte var bäst.. Det jobbiga i dom lägena är att man känner sig som ett barn.. Kärring på 45 år som inte kan sitta still.. Då är det skönt att vara bland vänner. Så man kan vifta på benen istället för att gå på toaletten eller låtsas att man får ett viktigt sms för att kunna röra på sig lite.. Det är inte alltid kul, för man vill ju inte lämna rummet egentligen (oftast inte)