Oj! Detta är mitt 200:e inlägg. Många kloka ord har jag skrivit. Många ord om ingenting har jag skrivit. Många ord som genom mina fingrar har lämnat min hjärna och hamnat här. Här för att kunna bli lästa. Här, hit till er som läser. I början tänkte jag, strunt samma om några andra än mina nära och kära läser.. Men nu när jag vet att ni finns, känner jag stor ödmjukhet, tacksamhet och glädje även för er.
Kan inte riktigt beskriva hur och varför det har hjälpt mig att skriva... En del är nog att jag emellanåt briljerar i mina ord och får befäst att jag duger.. Det står ju på Internet nu ;) Visserligen med mina egna ord, men är ju först och främst jag som ska älska mig. Och när ni läser, och ibland skickar kommentarer så känner jag JAPP!! Hon är inte så dum den där Ulrika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar