För ca 10 år sedan kom son hem från fritids med ganska exakt sådana här gubbar.
En grön och en röd gubbe, gjorda av piprensare. Sonen satte dom på kanten på en ljuslykta i hallen. Där skulle de få sitta så fint och dingla med benen. Dagen efter var dom borta. Vi hitta den gröna på golvet nedanför. Den röda? Ja, den låg i Kalles matskål.. Kalle hade hittat en absolut favorit leksak.. Vi gav honom även den gröna men nix, den dög inte. Det var bara den röda Kalle ville ha... Efter det köpte jag röda piprensare till honom, utom en gång.. Tänkte att så stor skillnad kan det omöjligt vara... Jag köpte blå, orangea och gula... Inte en chans.. Dom låg på golvet orörda.. Men den röda.. Den va lattjolajban..
Kalle har inte på snart två år haft någon röd piprensare... Har inget bra svar på varför.. Men han har inte lekt lika mycket de sista åren och han leker och springer med Isa minst en gång varje dag.. Har många gånger tänkt att jag ska gå förbi Terapiboden å köpa. Jag skäms, men erkänner.. Det har inte blivit av.. Jag har glömt bort...
Men idag hitta jag en i ett skåp.. En röd piprensare... LYCKA... Ja min katt kan le... T,o,m Isa verkade förstå att detta var något väldigt speciellt.. Hon tittade förbryllat på katten som stod på bakbenen med en hoprullad röd piprensare mellan tassarna... När hon försökte gå fram, blev det ett bestämt NEJ från mig... Så med halvsur min ligger hon nu bakom min rumpa och blänger ut i hallen där Kalle är som en kattunge. Försökte ta kort på detta underbara, men då kom Isa efter och Kalle gick iväg.. Så nope, det blir inget foto.. Vill inte störa min älskade katt... Min lilla tiger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar